Ett långsiktigt totalförsvar kräver stabil finansiering till frivilligorganisationerna

Sverige befinner sig i en förändrad säkerhetspolitisk situation. Ett återuppbyggt totalförsvar kräver uthållighet, planeringshorisonter bortom budgetår samt säkerställd kompetensförsörjning. I detta sammanhang spelar de frivilliga försvarsorganisationerna en central roll.

Detta system, med historiska rötter i folkhemmets samhällsbygge och den breda medborgarberedskap som utvecklades under beredskapsåren, mobiliserar i dag ett omfattande civilt engagemang. Organisationerna bidrar med utbildning inom sjukvård, kommunikationsförmåga, transportresurser, ledningsstöd och krisberedskap.

Trots detta saknas långsiktiga finansiella och operativa förutsättningar för deras verksamhet. Kortsiktiga bidragsmodeller riskerar att försvaga organisationernas förmåga att planera, rekrytera och upprätthålla kapacitet. Det är inte förenligt med den nivå av uthållighet som det säkerhetspolitiska läget kräver.

För att säkerställa fungerande planering och uthållighet bör staten ingå treåriga avtal med de frivilliga försvarsorganisationerna. Detta skulle skapa förutsägbarhet, stärka kompetensförsörjningen och bidra till ett robust och demokratiskt folkförankrat totalförsvar.

I likhet med hur beredskapsgårdar och civila försvarsfunktioner strukturerades under tidigare krisperioder, är långsiktighet och tydlighet avgörande även idag. Sverige har historiskt byggt försvarsvilja genom delaktighet, struktur och stabila institutioner. Detta måste kvarstå som princip.

Ett långsiktigt samhällskontrakt mellan staten och de frivilliga försvarsorganisationerna är därför nödvändigt. Det stärker vår nationella motståndskraft och upprätthåller en av Sveriges mest beprövade försvarstillgångar – det civila engagemanget.

Beredskap byggs i förväg. Tilliten byggs i fred. Försvarsviljan byggs av människor.

Lena Johansson (S), riksdagsledamot Västmanland

Försvarsutskottet